Ångest och oro

Ångest

Ångest är en känsla av intensiv oro, rädsla eller obehag som kan vara kopplad till en specifik situation eller händelse, eller vara mer diffus och utan tydlig orsak. Oro och ångest är relaterade men oftast är oro mer specifik och kopplad till en konkret situation eller händelse. Det kan handla om att tänka på framtida händelser eller bekymmer, men det är oftast inte lika intensivt eller överväldigande som ångest. Ångest är en komplex känsla som kan vara mer intensiv och påverka funktionen i vardagen. Det är i grunden en normal reaktion på stress och kan vara en del av kroppens försvarsmekanism. Ångest kan dock bli problematisk när den är överdriven, långvarig eller påverkar vardagen negativt, vilket kan leda till ångeststörningar, såsom generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social ångest.

Vem bokar jag tid till om jag upplever ångest och oro?

Upplever du psykisk ohälsa ser vi gärna att vi bokar ett så kallat teambesök. Ett besök där du får träffa både fysioterapeut och arbetsterapeut. Det har vi gärna för att stärka grunden i bedömnings samtal vi gör och för att göra den ultimata rehabiliteringsplanen för dig. Ett teambesök kostar som ett vanligt besök hos en vårdgivare, 200kr och täcks av högkostnadsskyddet. Ring på 031-614080 så hjälper vi dig att boka en tid. Önskar du boka en individuell tid kan du boka en till fysioterapeuterna Helena Engberg, Saya Kader Ertman, Victoria Fogelblad eller arbetsterapeuterna Erica Lilic eller John Engström.

Varför får vi ångest? 

Ångest kan uppstå av flera olika anledningar. Det kan vara biologiska faktorer som genetiska predispositioner och obalanser i hjärnkemin som kan bidra till ångest. Det kan vara psykologiska faktorer som tidigare trauman, negativa tankemönster och låg självkänsla som kan öka risken för ångest. Även miljöfaktorer kan utlösa ångest. Det kan vara stressiga livshändelser, såsom förlust av jobb, problem i våra relationer eller sjukdomar.
Vid stress minskar aktiviteten i den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet varpå matsmältning och andra hushållande aktiviteter stängs av. Den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras och gör kroppen redo att möta en utmaning eller hot. Pupillerna vidgas, salivproduktionen minskar, andningsfrekvensen ökar, hjärtat slår fortare, blodtrycket stiger, blodet omdirigeras från hud, bukhåla och tarmar till stora skelettmuskulaturen, blodsocker frisätts från levern, blodkoaguleringsförmågan ökar, stresshormoner insöndras och musklerna spänns. Kroppen görs helt enkelt redo för att slåss eller springa för livet. När den sen klarat av hotet och pustar ut går den automatiskt tillbaka till den lugnande funktionen parasympaticus vilket leder till lugnare andning, långsammare hjärtfrekvens och mer avslappnad muskulatur.

Vad händer i kroppen vid ångest? 

Det som händer i kroppen vid ångest är en komplex kombination av fysiologiska, hormonella och psykologiska reaktioner. Dessa reaktioner är avsedda att förbereda oss för att hantera hot eller stressiga situationer, men när ångesten blir kronisk eller överdriven kan dessa reaktioner leda till betydande obehag och påverka vår hälsa och livskvalitet.

När vi upplever ångest aktiveras kroppens stressrespons, vilket innebär att flera fysiska och kemiska förändringar inträffar för att förbereda oss på att hantera en upplevd fara. Ångest aktiverar det autonoma nervsystemet, särskilt den sympatiska delen, vilket sätter i gång kroppens "kamp eller flykt"-respons. Detta kan leda till flera fysiologiska förändringar som ökad hjärtfrekvens och snabbare och mer ytlig andning för att öka syreintaget.  Musklerna spänns, vilket kan leda till obehag eller smärta i kroppen. Ångest leder till att kroppen frisätter stresshormoner, särskilt adrenalin och kortisol vilket leder till ökning av hjärtfrekvens, blodtryck och blodsockernivåer, vilket förbereder kroppen för att agera. Blodflödet kan omdirigeras från mindre viktiga funktioner (som matsmältning) till muskler och hjärna för att öka beredskapen. Detta kan leda till magbesvär som illamående, diarré eller en "klump i magen." Många som upplever ångest beskriver att deras sinnen blir mer skarpa. Detta kan vara en anpassning för att bättre kunna upptäcka hot, men kan också leda till överkänslighet för ljud, ljus och andra stimuli.

Förutom de fysiska förändringarna kan ångest också påverka vårt tänkande och känsloliv. Individer kan beskriva negativa tankar som oro för framtiden eller katastrofscenarier. Det kan vara svårt att fokusera på uppgifter eller fatta beslut. Ångest kan leda till känslor av instabilitet eller rädsla, en känsla av att något dåligt kommer att hända.Det som händer i kroppen vid ångest är en komplex kombination av fysiologiska, hormonella och psykologiska reaktioner. Dessa reaktioner är avsedda att förbereda oss för att hantera hot eller stressiga situationer, men när ångesten blir kronisk eller överdriven kan dessa reaktioner leda till betydande obehag och påverka vår hälsa och livskvalitet.

Hur kan man behandla ångest?

Det finns flera metoder för att behandla ångest som psykoterapi och medicinering. Även livsstilsförändringar som regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost och tillräcklig sömn kan ha en positiv effekt på ångest. Motion frigör endorfiner, vilket kan förbättra humöret och minska stress. Tekniker som medveten andning, yoga och mindfulness kan bidra till att lugna sinnet och minska ångest.

Hur kan man lära sig hantera ångest?

Det finns flera strategier för att hantera ångest i vardagen. Försök att förstå vad som utlöser din ångest. Om det finns specifika situationer som orsakar ångest, kan du försöka exponera dig för dem gradvis. Detta kan hjälpa dig att vänja dig vid situationen och minska ångesten över tid. Om ångest är överväldigande eller försvårar vardagen, är det viktigt att söka hjälp från en terapeut eller psykolog som kan erbjuda vägledning och stöd. Lär dig tekniker för att hantera ångest, som att använda avslappningsmetoder, distrahera dig själv med aktiviteter eller prata med någon om dina känslor. Sätt upp små, uppnåeliga mål för att hantera ångest, snarare än att försöka förändra allt på en gång. Öva självmedkänsla: Var snäll mot dig själv och tillåt dig att känna ångest utan att döma dig själv. Självmedkänsla kan minska känslor av skuld eller skam kring ångesten. Att hantera ångest är en individuell process, och det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Det är viktigt att vara tålmodig och ge sig själv tid att lära sig och anpassa olika strategier.

Oro

Oro kan vara en normal, rationell och kan ibland vara konstruktiv känsla eftersom den kan motivera oss att vidta åtgärder för att hantera problem. Oro uppstår när vi har bekymmer, känner osäkerhet eller ängslan kring en specifik situation eller händelse. Det kan handla om framtida händelser, som att tänka på arbetsintervjuer, prov eller relationer. När oron blir överdriven eller konstant kan den leda till ångest och påverka vårt välbefinnande.

Vad händer i kroppen vid oro?

Kortsiktiga effekter: När vi upplever oro aktiveras kroppens stressrespons, vilket leder till flera fysiologiska reaktioner: Hjärtat slår snabbare för att pumpa mer blod och syre till musklerna. Andningen kan bli snabbare och ytligare. Musklerna spänns, vilket kan leda till fysisk obehaglighet eller smärta. Hormoner som adrenalin och kortisol frigörs, vilket förbereder kroppen för att hantera en "kamp eller flykt"-situation. Dessa reaktioner kan hjälpa oss att fokusera på det som orsakar oron, men de kan också leda till obehag och stress.

Långsiktiga effekter: Om oron blir kronisk kan den ha flera negativa effekter på kroppen och psyket. Långvarig oro kan leda till fysisk ohälsa som hjärtproblem, magbesvär och svagare immunförsvar. Kronisk oro kan öka risken för ångeststörningar och depression. Oro kan påverka sömnkvaliteten, vilket i sin tur kan leda till trötthet och sämre koncentration. Överdriven oro kan påverka vår förmåga att njuta av livet och delta i aktiviteter som vi tidigare tyckte om.

Hur kan vi hantera oro på bästa sätt?

Det finns flera strategier för att hantera oro, både på kort och lång sikt. Att praktisera mindfulness kan hjälpa till att minska oro genom att öka vår medvetenhet om nuet och minska negativa tankemönster. Motion kan minska stress och oro genom att frigöra endorfiner och förbättra den allmänna hälsan. Medveten andning, yoga eller andra avslappningstekniker kan hjälpa till att lugna kroppen och sinnet. Att prioritera bra sömn och en balanserad kost kan ha stor inverkan på hur vi hanterar stress och oro. Att prata med vänner, familj eller en terapeut kan hjälpa till att bearbeta oro och få perspektiv på situationen. Att lära sig att säga nej, undvika att planera in för mycket och avsätta tid för reflektion kan minska känslan av att vara överväldigad. Om oron är kopplad till specifika situationer, kan det vara hjälpsamt att gradvis exponera sig för dessa situationer för att minska rädslan. Att hantera oro är en process som kan ta tid, och det är viktigt att hitta de metoder som fungerar bäst för en själv. Om oron blir överväldigande eller påverkar vardagen negativt kan det vara bra att söka professionell hjälp. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT) hjälper individer att identifiera och förändra negativa tankemönster som bidrar till oro.